S:t Josemaría Dagliga texter

”Här är jag, beredd att göra vadhelst du vill”

Vad skall jag göra för att min kärlek till Herren skall bestå, för att den skall öka? frågar du mig ivrigt. Min son, lämna undan för undan den gamla människan, även genom att med nöje ge upp saker som i sig visserligen är goda, men som hindrar dig från att lösgöra dig från ditt jag … ; säg till Herren, med gärningar, ständigt: ”Här är jag, beredd att göra vadhelst du vill”. (Smedjan, nr. 117)

Jag upplyfter ånyo mitt hjärta för att tacka Gud min Herre, för ingenting hade hindrat Honom från att skapa oss utan förmågan att synda, med en oemotståndlig dragning mot det goda, men Han ansåg att hans tjänare skulle vara bättre sådana om de tjänade Honom frivilligt. Hur stor är inte vår Faders kärlek och barmhärtighet! När jag tänker på dessa tecken på hans gudomliga dårskap gentemot sina barn skulle jag vilja ha tusen munnar och tusen hjärtan för att ständigt prisa Gud Fader, Gud Son och Gud helig Ande. Tänk på att den Allsmäktige som genom sin försyn styr världsalltet inte vill ha tvångsarbetare utan fria barn. (...)

Vi kan fortfarande säga ”nej” till Gud och därigenom förkasta denna källa till ny och ständig lycka. Men gör vi det upphör vi att vara barn och blir slavar. (...)

Förlåt om jag insisterar! Det är uppenbart, och dessutom har vi ofta fått det bekräftat i vår omgivning eller i oss själva, att ingen undkommer någon form av slaveri. Vissa faller på knä inför pengar; andra tillber makten; andra skepticismens relativa lugn; andra gör sinnligheten till sin guldkalv. Samma sak händer när det är fråga om mer upphöjda ting, när vi anstränger oss för ett arbete, i ett mer eller mindre stort företag, i utövandet av vetenskaplig, konstnärlig, litterär eller andlig verksamhet. Närhelst det är fråga om hängivenhet eller verklig passion lever den engagerade i slaveri, och ägnar sig lyckligt åt att tjäna sin sak. (Guds vänner, nr. 33-34)