"Smärtan att tillrättavisa"

Det gömmer sig stor bekvämlighet – och ibland stor brist på ansvar – hos dem som innehar auktoritet, när de flyr från smärtan att tillrättavisa, med ursäkten att de undviker att andra får lida. De besparar sig kanske obehag i detta livet …, men de sätter sin eviga lycksalighet på spel – sin egen och andras – genom sina underlåtelser som är verkliga synder. (Smedjan, nr. 577)

Ett helgon är för många en "obekväm" person. Men det betyder inte att en helig person måste vara outhärdlig. Ett helgons iver får aldrig vara bitter, hans tillrättavisning aldrig sårande, och hans exempel får aldrig vara som en arrogant, moralisk örfil i ansiktet på en annan människa. (Smedjan, nr. 578)

Om vi alltså märker att det i vårt eget eller i andras liv finns något som inte står rätt till, något som kräver den andliga och mänskliga hjälp som Guds barn kan och måste ge, så kommer ett tydligt uttryck för klokhet att bestå i att grundligt tillämpa rätt botemedel, med kärlek, kraft och uppriktighet. Här finns inte plats för hämningar. Det är fel att tro att man löser problem genom underlåtelser eller uppskov.

Klokheten kräver att rätt medicin används, närhelst det behövs. När såret blottlagts måste botemedlet tillämpas, fullt ut och utan halvmesyrer. När ni känner minsta symtom av det onda, var enkla, sannfärdiga, såväl om ni skall bota som om ni själva behöver botas. I dessa fall måste man tillåta att den som är i stånd att bota i Guds namn trycker på såret, först en bit från såret och sedan allt närmare det, så att allt var trycks ut och infektionshärden blir helt renad. Först och främst måste vi handla så gentemot oss själva och med dem som vi av rättvisa eller kärlek till nästan är skyldiga att hjälpa; i detta avseende ber jag särskilt för föräldrar och dem som ägnar sig åt uppfostran och undervisning. (Guds vänner, nr. 157)

Ta emot dagens text via e-post

email