Det polska järnvägsbolaget organiserade nyligen en pilgrimsfärd till Jungfru Marias helgedom i Czestochowa. Under detta besök delade Antoni Idkowiak, en anställd i bolaget, ut mer än 5 000 bönekort med Guds tjänares, Isidoro Zorzanos bön. Han önskade låta sina kamrater inom järnvägen lära känna en kollegas exemplariska liv.
Isidoro Zorzano (1902-1943) var en av Opus Deis första medlemmar. Han var industriingenjör, specialiserad på järnvägar. Han arbetade i Cádiz, Malaga och Madrid, och i alla de järnvägsbolag där han var lämnade han efter sig minnet av sin vänskaplighet och sitt professionella sätt att arbeta.
När han sedan år 1931 mötte Josemaría Escrivá, fick hans arbete en ny dimension, det skulle bli vägen på vilken han skulle möta Gud.
Antoni Idkowiak önskar gå samma väg, men på den järnväg som leder genom Polen. Han är medarbetare i Opus Dei.
Varför intresserar du dig Isidoro Zorzanos liv?
Båda är vi järnvägsingenjörer och han har lärt mig en fantastisk sak: att det är möjligt att tjäna kyrkan utan att ha munkdräkt eller prästkläder. Isidoro gjorde inget särskilt, man säger att han ägde "normalitetens karisma". Men i sitt arbete – samma som det jag utför sedan 30 år tillbaka – kunde han tjäna sin nästa och förkunna för sina medmänniskor glädjen vi kan finna i Kristus.
Det är just detta som lockar mig i hans liv. Att han delade med sig av sin kunskap åt sina kollegor och såg detta som en tjänst. Och ni kan tro mig, det är inte så vanligt bland arbetare inom denna sektorn.
Antoni, förutom att dela ut tusentals bönekort för att gynna vördnaden för Isidoro, har du deltagit i utformandet av en biografi om honom.
Jag är medlem i De polska järnvägarnas katolska förening. Många personer frågar mig om Isidoro, om hans heliga liv och hans kanoniseringsprocess, men jag är inte i stånd att förklara dem väl. Jag tror att han själv kan bättre förklara det genom sitt exemplariska liv. Därför har vi översatt hans biografi till polska.
Vem vänder sig boken till?
Framför allt till järnvägsarbetarna, men inte bara till dem. Boken är av intresse för alla dem som önskar förbättra sitt umgänge med Kristus genom arbetet vi utför varje dag. Biografin om Isidoro visar också på några inte så kända historier ur den helige Josemarías liv och om Opus Deis början.
Isidoro skulle kunna vara det första helgonet som har arbetat inom järnvägen. Skulle han då bli ert skyddshelgon?
Vi som är anställda inom järnvägen har redan den heliga Catalina av Alexandria som vårt skyddshelgon. Men Isidoro skulle för oss vara en mycket närstående person, eftersom han levde på 1900-talet. Han har lärt oss att man i dessa tåg kan komma till himmelen!
Du är medarbetare i Opus Dei. Hur hjälper dig den undervisning som du fått att tala om tron med dina arbetskamrater?
Det var i Opus Dei som jag för första gången lyssnade på budskapet om den universella kallelsen till helighet och till apostolat. ·
Innan trodde jag som många andra att apostolatet inte kunde förenas med respekten för andras frihet och att jag inte borde inverka på deras åsikter. Men jag lärde mig av den helige Josemaría att av "hundra människor intresserar oss hundra". En lekman bör föra evangeliets budskap dit där han kan nå.
För mig är naturligtvis järnvägsmiljön den plats där mitt budskap bör spridas och det är där som jag önskar avge ett personligt och spontant vittnesbörd som kristen. Och Isidoro hjälper mig, det är jag säker på.