3 OKTOBER: RELIKERNA FLYTTAS TILL SANT’EUGENIO
Den helige Josemarías reliker flyttades till Sant’Eugenio Basilikan den 3 oktober kl. 12:00. Kistan med det nya helgonets lik lades framför kyrkans huvudaltare till den 10 oktober. Kyrkoherden i Sant’Eugenio, fader Michele Diaz, förklarade att ”tiotusentals människor har under dessa dagar besökt Basilikan” för att vörda den helige Josemarías reliker. Enligt fader Michele rörde det sig om ”ett äkta fromhetens och vördnadens tåg, där tusentals personer har gått till bikt”
4 OKTOBER: EN MUSIKAFTON TILL FÖRMÅN FÖR AFRIKA
Presentationen av projektet Harambee 2002 ägde rum i Auditorio Santa Cecilia den 4 oktober, med c:a 2000 deltagare. Evenemanget utformades som en musikafton där körer från olika länder deltog. Mellan musikstyckena fanns också vittnesbörd och visningar av rörliga bilder med några citat från den nya helgonet.
6 OKTOBER: HELGONFÖRKLARINGEN
Kl. 10:25 den 6 oktober, med strålande väder, helgonförklarade påven Johannes Paulus II Josemaría Escrivá. Pilgrimer från 84 olika länder deltog i händelsen. Påven påminnde i sin predikan den helige Josemarías ideal: ”Att leda världen till Gud och förvandla den inifrån: detta är idealet som den helige grundaren visar för er, kära bröder och systrar som idag glädjer er över hans helgonförklaring (...).
I hans spår, sprid till alla i samhället, oavsett ras, klass, kultur eller ålder, denna medvetenhet om allas kallelse till helighet. Bemöda er i första hand om att själva bli heliga genom att odla denna ödmjukhets- och tjänsteanda, denna självöverlåtelsens anda som är ständigt lyhörd för Andens röst”.
VÄLKOMNA TILL ROM
De civila myndigheterna och tusentals volontärer gjorde en stor insats för att ta hand om pilgrimerna under helgonförklaringsdagen.
”Som tur var inföll helgonförklaringen på min födelsedag, den 6 oktober. Trots att den var en av mest tröttsamma dagarna i mitt liv var den också den lyckligaste” (Vittnesbörd av en volontär)
EN FÖRESPRÅKARE INFÖR GUD
”När Kyrkan helgonförklarar sina barn vill hon inte i första hand göra dem ärade och berömda utan snarare göra dem till förespråkare inför Gud och framför allt till föredöme för vårt liv. (...) De kanoniserade helgonen tillhör Kyrkan och är till för Kyrkan. De är inte ljus som ska gömmas under bordet utan ljus som Kyrkan lyfter upp högt så att de kan lysa för alla” (Ur predikan av Kardinal Jose Saraiva Martins, prefekt för kongregationen för helgonprocesser, vid tacksägelsemässan i Basilikan Sant’Andrea della Valle den 8 oktober).
EN ANNORLUNDA RESA
”Jag hade äran att arbeta som volontär vid helgonförklaringen och då märkte jag att denna resa hade blivit så annorlunda alla andra jag hade gjort bl.a. tack vare det att jag hade fått tjäna andra. Den helige Josemaría hjälpte oss hela tiden och fick tjänsteandans och hängivelsens ljus att lysa i våra hjärtan. Gud skänkte oss en internationell träff av oräkneligt värde” (vittnesbörd av en volontär)
EN SKRÄDDARE PÅ PETERSPLATSEN
Victor, en skräddare som sydde en sotan åt den helige Josemaría under dennes besök i Peru 1974, var på Petersplatsen den 6 oktober. Victor berättade: ”Det vackraste var att höra den helige Fadern helgonförklara honom. Då blev den dröm verklighet som många av oss hade: att få se honom kanoniserad. Nu kommer han att hjälpa oss från himlen i allt vi ber honom om, i mitt fall min familjs andliga och timliga hälsa. Jag är också djupt rörd av Johannes Paulus II:s hängivelse i Kyrkans tjänst och den kraft han utstrålar. Nu känner jag mig ännu mer uppmanad att be för honom och hans intentioner”.
TV-SÄNDNINGAR AV HELGONFÖRKLARINGEN
Många människor fick följa ceremonin den 6 oktober genom de 30 TV-bolag från hela världen som sände helgonförklaringen. “Efter vi såg kanoniseringsceremonin på teven — berättar en chilensk kvinna — följde min make med mig till mässan. Det var en oförglömlig nådegåva att kunna se så mycket folk som bad tillsammans med påven, så många ungdomar som är hoppet. Teven gjorde en härligt jobb”.
UNGDOMAR VID HELGONFÖRKLARINGEN
”Även ungdomarna (...) känner till, uppskattar och älskar den helige Josemaría som man älskar en gammal god vän (...). Stunden är nu kommen att med stor övertygelse uppmuntra alla till denna ’höga nivån av kristet liv’. Denna är den ständiga utmaningen, mer aktuell idag än någonsin tidigare (...), som Kyrkan har i början av det nya århundradet. (Ur predikan av Kardinal Antonio Maria Rouco, ärkebiskop av Madrid, vid tacksägelsemässan i Basilikan Sankt Paulus utanför murarna den 8 oktober).
ENTUSIASTISK ÖVER VÄRLDEN
”En gång frågade man den helige Josemaría vilket kapell han gillade mest i huset där han bodde. Han svarade spontant: «gatan». Detta påstående visar den helige Josemarías positiva syn på världen. Han var ’entusiastisk över världen’, dock på ett icke naivt sätt. Han var varken optimist eller pessimist, utan en kristen realist. Han var medveten om syndens följder och om faran med att förvärldsligas. Men — och detta är avgörande för hans världssyn — han var också medveten om Guds kärlek för världen. (Predikan av Mons. Fernand Franck, ärkebiskop av Luxemburg, vid tacksägelsemässan i Basilikan av de Tolv Apostlarna den 8 oktober).
HELIGHETEN FYLLER OSS MED GLÄDJE
”Hur stort är inte vårt ansvar om vi, trots de många nådegåvor och det goda exemplet vi har fått av det nya helgonet, slarvar med att kämpa för att följa i hans spår! Låt oss inte vara rädda för Evangeliets krav på helighet, som fyller oss med glädje! Det nya helgonet skulle säga till oss: Nöj er inte med mindre, jag vill att ni blir heliga!” (Ur predikan av kardinal Paul Pouppard, ordförande i det påvliga kulturrådet, vid tacksägelsemässan i Basilikan Sankta Maria i Trastevere den 8 oktober)
HEMLIGHETEN BAKOM DENNA 1900-TALS APOSTEL ÄR: GUD
”Låt mig dock ge följande personliga vittnesbörd: Hur har jag uppfattat den helige Josemaría, vilken föreställning har jag om honom? Vilken är, m.a.o., hemligheten bakom Josemaría Escrivás helighet?
Jag svarar rakt på sak: Josemarías liv och verk kan förklaras, tycker jag, med ett enda ord: Gud. Gud är grundvalen, mittpunkten och målet för Josemarías liv och verk. Allt har sin ursprung i Gud, allt kommer från Gud. Hemligheten bakom denna 1900-tals apostel är: Gud. (avslutningsord av kardinal Ignace Moussa, prefekt för Kongregationen för Östkyrkorna, vid tacksägelsemässan i kyrkan Trinità dei Monti den 8 oktober).
ETT TILLFÄLLE ATT BÖRJA PÅ NYTT
”Låt oss ta vara på detta glada och nådefulla tillfälle för att rannsaka oss och se i vilken grad vi har levt upp till vårt ansvar att fortsätta med det uppdrag som den helige Josemaría efterlämnade till oss. Det spelar ingen roll hur ringa vårt svar hittills har varit. Låt oss ta vara på tillfället för att börja på nytt, fulla av hopp och förtröstan på hans välvilliga och kraftiga förbön” (Ur predikan av Mons. John Myers, ärkebiskop av Newark, USA, vid tacksägelsemässan i Basilikan Sankta Maria Maggiore den 8 oktober).
ATT FÖLJA I KRISTI SPÅR
”För den helige Josemaría var Jesus inget exempel att följa på avstånd, ingen abstraktion, ingen etisk väg, utan snarare ”hans Jesus”, en person med vilken han ville leva tillsammans med hela tiden. Josemarías jordnära sätt att efterleva och förkunna medvetenheten om Guds dagliga närvaro genom att offra upp sitt arbete till Gud, genom att be en kort bön, genom att tacka för allt som sker, kan betraktas som en stor skatt för alla kristna” (Ur predikan av kardinal Giovanni Battista Re, prefekt för biskopskongregationen, vid tacksägelsemässan i Basilikan av de Tolv Apostlarna den 8 oktober).
TACK TILL ALLA DEM SOM HJÄLPTE HONOM
”Låt oss även tacka hans föräldrar och syskon och alla dem som hjälpte honom, i synnerhet de fattiga och sjuka som med fullständig generositet offrade upp sina lidande för Opus Dei. Den helige Josemaría sökte stöd med stor förtroende hos kraften av dessa människors böner. Många sjuka offrade upp sina smärtor och sin dödskamp ’för fader Josemarías intention”, som de inte kände till. Opus Dei skulle kanske aldrig blivit vad det har blivit utan dessa sjuka personers offer och bön. Dessa sjuka gläder sig nu i himmelen, tillsammans med den helige Josemaría” (Ur predikan av Mons. Peter Takaaki Hirayama, biskop av Oita, Japan, vid tacksägelsemässan i kyrkan San Girolamo della Carità den 8 oktober).