Marias liv (II): Vår Frus födelse

Den 8 september firar vi Jungfru Marias födelse. Den firas den 8 september, nio månader efter Marias obefleckade avlelse som firas den 8 december.

Be med den helige Josemaría: Den saliga jungfru Marias födelse

Många århundraden hade förflutit sedan Gud vid paradisets portar hade lovat våra första förfäder Messias ankomst. Århundraden under vilka Israels folk, som mottagit det gudomliga löftet, vände sitt hopp mot en ung flicka av Davids stam som är havande och skall föda en son, och hon skall ge honom namnet Immanuel, Gud med oss (Is 7:14). Generation efter generation väntade de fromma israelerna på födelsen av Messias mor, hon som skall föda, som profeten Mika förklarade det utifrån Jesajas ord. (jfr. Mika 5:2)

Efter exilen i Babylon blev väntan på Messias ännu större. En våg av oro genomströmmade Israel, alldeles särskilt under åren före den kristna tiden. Flera gamla profetior tycktes röra sig i den riktningen. Män och kvinnor inväntade ängsligt ankomsten av den av folken efterlängtade. För en av dem, gamle Simeon, hade den Helige Ande avslöjat att han inte skulle dö, innan hans ögon såg att löftet förverkligats (jfr Luk 2:26), Anna, en änka i framskriden ålder, bad om Israels frälsning genom fasta och böner.

Man fann likaså i den hedniska världen – såsom de kan läsas i några skildringar från det antika Rom – tecken på att något stort skulle hända. Själva Pax romana, den världsfreden som kungjorts av kejsar Augustus några få år före Herrens födelse, var tecknet på att den sanne fridsfursten var nära att komma på jorden. Tiden var beredd att motta frälsaren.

I evangelierna finns två stamtavlor för Kristus och helt säkert är den som omtalas av Sankt Lukas Marias stamtavla. Vi vet att hon härstammade från David, såsom det hade förutsagts av profeterna och som den helige Paulus betonar det, när han skriver till romarna och när han talar om Kristus som till sin mänskliga härkomst var av Davids ätt. (Rom 1:3)

En apokryf skriven på 200-talet, känd under namnet Jakobs Protoevangelium, har lämnat oss namnen på Marias föräldrar: Joachim och Anna, som av Kyrkan skrivits in i helgonkalendern. Olika traditioner placerar Marias födelse i Galiléen, eller också i själva Jerusalem, där man finner ruinerna av en bysantinsk basilika från 400-talet, uppförd på ruinerna av vad man kallade den heliga Annas hus, i närheten av Betesdabadet.